tisdag 15 april 2008

Suck

Igår när jag satt på vagnen hem fick jag god lust att lappa till en passagerare. Varför?
Jo hon satt och pratade i sin mobiltelefon, och hennes kompis frågade något om ifall hon tänt ljus för Engla (förstod jag av svaret). Varpå tjejen på spårvagnen häver ur sig "Nej, jag tycker det är så jävla överkommersiellt. Tänk på alla barn i Afrika, vem bryr sig om att det dör massor där nere varje dag, bara för att en svensk unge gör det så ska man tända ljus och greja".
Hon har rätt, jag tror/hoppas inte det är någon som inte tycker det är hemskt att barnen i Afrika har en fullkomligt miserabel tillvaro.
Men att använda ordet 'kommersialism' i samband med att en tjej i tio-årsåldern blivit mördad, det är väääl magstarkt. Och det är väl inget konstigt att det är lättare att relatera till situationen med Engla, än andra barn som bor hundratals mil bort. Sådan är man som människa. Om man verkligen gick runt hela tiden och tänkte på allt hemskt som händer runt om i världen, skulle man orka leva då? Sedan kanske man skulle ägna det mer tid än man faktiskt gör. Och att tänka på hur bra man har det ändå.
Men ja, hon kanske hade bott i Afrika och därför känner med dem varje dag, vad vet jag...



Här är därför två ljus. Ett för Engla och ett för andra barn som lider.

fredag 11 april 2008

Idag på radion hörde jag att man kan blogga ihjäl sig också. Det bevisar att man kan dö av i princip allt.